Viktoria Skilling

För en tid sedan hade jag bjudit hem min khmer lärare (Sineath) och hennes man (Dara) på middag. Under besöket berättade  om Sineath hur hon och hennes familj kom till tro på Jesus.

Sineath tycker mycket om sång och musik. Hon hade hört att de kristna sjunger mycket under gudstjänsterna, hennes intresse för musik gjorde att hon en dag tog mod till sig och besökte en kyrka. Hon tyckte om sången i kyrkan, vilket gjorde att hon fortsatte att gå dit. De första gångerna hon besökte kyrkan lyssnade hon inte på innehållet varken i sångerna eller i predikan, men ju längre tiden gick dess mer fascinerad och glad blev hon över det budskap som hon fick höra. Och, tillslut kom Sineath till tro på Jesus.

Hon greps också av en önskan om att hennes familj skulle bli kristna. Sineath studerade i Phnom Penh, några timmars resa från sin hemby. När hon besökte familjen berättade hon frimodigt för dem om Jesus, men hon hade inte möjlighet att besöka familjen så ofta som hon skulle ha velat… Tillslut bestämde sig Sineath för att göra uppehåll i sina studier och flytta hem till sin familj för att få möjlighet att berätta mer för dem om Jesus. Sineath bodde hemma i ett år och under det året kom hennes familj till tro på Jesus.

I Sineath hemby är hennes familj den enda kristna familjen. Sineath säger att hennes familj vill vara kristna och att de vill leva i Jesu efterföljd, men att de har väldigt lite kunskap om Jesus och om vad som står Bibeln. Hon säger att familjen har stort behov av undervisning, den enda undervisning familjen har fått, har dom fått av henne. De vet vem Jesus är och vad han har gjort för dom och dom kan be, men i övrigt så vet dom mycket lite.

De flesta kristna i Kambodja bor i Phnom Penh, på den Kambodjanska landsbygden är det många som inte hört talas om Jesus. Sineath och Dara hoppas att dom en dag ska flytta ut på landsbyggden för att sprida evangeliet, dom önskar att fler kristna khmerer skulle göra detsamma, så att evangeliet sprids över hela Kambodja.

Det är härligt att möta unga kristna khmerer som har lärt känna Jesus som sin Frälsare och som frimodigt vittnar om honom för sina familjer och landsmän.

Tillsammans vid middagsbordet

(Kommentar: I Kambodja sänder TWR många kristna radipogram, men Sineath hemby nås inte av radiovågor, familjen har därför inte möjlighet att lyssna på undervisning via radio.)

Ikke kategoriseret Cambodja

Det har regnat och åskat här i PP idag. Underbart med regn och åska, jag tycker det är så mysigt (det kommer jag säkert inte att tycka i slutet av regnperioden)!!! Under den senaste tiden har det varit riktigt varmt här, regnet är därför efterlängtat.

Jag var ute och körde bil idag. Det är otroligt så mycket vatten det kan komma på kort tid när det regnar här. När jag satte mig i bilen hade det regnat knappt en timme och efter den korta stunden var redan flera vägar här i stan översvämmade. Vid två tillfällen (under en bilfärd som normalt tar 10 min) fick jag vända bilen och ta en annan väg än jag tänkt pågrund av att vattnet var så djupt på vägen, att det inte gick att köra där. Jag såg på nått ställe folk som vadade i vatten upp till knäna. Det är fascinerande att det kan bli sånna översvämningar på kort tid och det här är bara början… Snart börjar regnperioden på riktigt, dagens regn var bara en försmak…

Efter regnet blev luften svalare, härligt…

Ikke kategoriseret Cambodja

Min vardag här i Kambodja består till största del av språkstudier. Det är en utmaning!

När man inte kan språket ordentligt och inte känner till kulturen fullt ut finns det risk för missförstånd. För en tid sedan förstod jag att jag använt ordet “hait ai” fel. Jag hade använt ordet med den riktiga betydelsen “varför” och med betydelsen “okey”. När man säger okey på khmer säger man “at ai”. Orden för “okey” och “varför” är alltså otroligt lika varandra och jag hade inte riktigt uppfattat skillnaden mellan hur ”at ai” (okey) och “hait ai” (varför) uttalades.

Det kan bli fel om man tror att man säger ”det är okey” och istället säger “varför”… På khmer lektionerna har det hänt att min lärare ursäktat sig och sagt att hon ska gå på toaletten, då har jag under en tid svarat “hait ai” (varför) och trott att jag sagt “det är okey”. Min lärare är en riktigt duktigt lärare och hon är flitig på att korrigera mig när jag säger fel, men de här gångerna gjorde hon inte det. Jag vet inte varför hon inte korrigerade mig, hon tyckte kanske att det var pinsamt.

Idag skrattar jag och min lärare åt historien. Hon har förstått att jag inte brukar fråga varför, när någon ursäktar sig för att gå på toaletten…:-)

Jag och min lärare på hennes bröllop för några veckor sedan

Ikke kategoriseret Cambodja

Känslan av att julen närmar sig har inte riktigt infunnit sig. Det är kanske inte så konstigt, det är mycket som jag förknippar med advents och jultid i Sverige som inte är detsamma här i Kambodja. I Sverige sammankopplas advents och jultiden med kyla, snö, adventsstakar (i nästan alla fönster), julgranar, julstress (inget jag saknar), jukskyltning i affärerna osv…

Här är det sommar, sol och riktigt varmt! När man kör omkring längs gatorna i PP ser man inget som påminner om att julen närmar sig. Det är grönt och frodigt och det blommar i alla möjliga färger. Inne i de stora köpcentrena finns det ofta en väldigt(!) prålig julgran, men i övrigt är det mycket lite som ger julkänslor här.

Men anledningen till att vi firar jul är inte allt det här yttre, med julgran, adventsstakar, pepparkakor osv. Det är traditioner som vi själva skapat. Dessa traditioner kan ibland skymma julens budskap för oss. Anledningen till att vi firar jul är att Jesus, din och min Frälsare föddes hit till jorden. Du, glöm inte Jesus mitt i julstöket hemma i Sverige/Danmark.

Men ängeln sade: “Var inte förskräckta! Se jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket. Ty idag har en Frälsare blivit född åt er i Davids stad, och han är Messias, Herren.” Luk 2:11

Som ni ser så har jag både advetsljusstake och amaryllis, det ger lite julkänslor mitt i sommarvärmen…

Ikke kategoriseret Cambodja

Jag kom hit till Phnom Penh för drygt 2 veckor sedan. Under den första veckan i PP hade jag “introduktionsvecka”, det innebar bla besök på supermarkets och marknader, en tur på floden, möte med andra missionärer här i PP, information mm. Allt för att jag skulle få bli lite bekant med landet och få vetskap om hur saker fungerar här.

De första två veckorna här i PP har varit fyllda av nya intryck, bla av trafiken…

I trafiken här i PP råder ett hänsynsfullt kaos. I korsningarna kommer bilar, Tuk Tukar (överbyggda motorcyklar som fungerar som taxi) och motorcyklar från alla håll samtigt och alla tycks vilja vara den som kommer först genom korsningen. När man kör i en korsning får man tydligt visa vad man vill genom att blinka och försiktigt krypköra i den riktning man ska. Stannar man och väntar på att bli framsläppt så kommer man inte framåt, man ska inte att vara för försiktigt. Jag har kommit igång med att köra bil och ska villigt erkänna att det var läskigt i början. Jag upplever nästan bilkörningen här som ett bilspel på computer, då körningen handlar om att undvika hinder för att komma fram.

Vad går inte transportera på en motorcykel? Här kan man se det mesta transporteras, madrasser, grisar, höns, berg av grönsaker, en hel familj (5-6 personer) osv. Ibland fungerar motorcyklar som sjuktransport, då sitter den sjuke mellan föraren och en tredje person som fungerar som droppställning.

I Kambodja är det lag på att man ska använda hjälm när man kör motorcykel. Under dagtid använder många motorcykel förare hjälm, men däremot få av passagerarna. På kvällstid är antalet med hjälm betydligt färre, vilket beror på att de flesta poliser har slutat sitt arbete för dagen…

Det var en liten glimt av mina första intryck…

Ikke kategoriseret Cambodja